VRR gjorde det igen.

Efter ett rop på hjälp om 352.574;- till sjukvårdskostnader för en sjuk dotter, så gick föreningen in med beslut att FÖRSÖKA hjälpa en PTSD-drabbad kamrat, pappa till en mycket sjuk dotter, han är en svensk veteran men bor numera med sin familj i Tyskland.

Farbror Finans (Martin) la ut ärendet vid 22-tiden i går kväll, med slutdatum ganska långt fram. Vad händer? Jo 14- 15timmar senare är ärendet i MÅL!!!! På mindre än ett dygn!!!!! har de fantastiska medlemmarna i FB-gruppen VRR – Veteranstöd Rapid Reaction samlat i HELA summan med råge!! Läs om ärendet här om du är med i FB

Som brukligt är så sänktes nog swishappen, när VRR har insamlingar 😉

Nu kan VRR-65 andas ut och ta hand om familjen, hoppas att allt löser sej med dottern, hans PTSD och familjen i övrigt.

Nu ”skalas det lök” runt om i gruppen (glädjetårar alltså) över att församlingen lyckades ro iland det största ärendet i VRR:s historia.

Stort tack till alla som bidrog med gåvor i detta ärende.

Jag är riktigt stolt att tillhöra denna fantastiska grupp.

Klart slut från Skatis (Ruggugglan)

att jag kan åka lite längre turer på hoj igen.

I måndags tog jag en tur till KP för jag behöver en del uppgraderingar till hojen, såsom andra risers till styret, två backspeglar och andra handtag, när vi kollat detta tor vi en tur tillsammans med Benne till Varnhem och fikade. Bennes hoj (broders gamla) till höger, KP:s nybyggda chopper i mitten och min till vänster. Kom en fotograf och förevigade oss.

 

Lördag morgon startade vi tidigt och fick för oss att vi åker till Ollebror Björn och Majlis, ringde från tankstoppet i Skara för att meddela att vi kommer, se till att baka innan vi kommer, och det gjorde Majlis. Jättegod äpplekaka med vaniljsås blev det till fikat när vi kom.

Här har vi parkerat intill deras hus i Gällstad, Varmt som fan var det, men en go tur blev det.   Björn och Majlis har skaffat en ”råtta” eller rättare sagt en LITEN hund. Tezzan är namnet och hon är för söt den litta skruttan. Mindre än våra katter med full fart är det…

 

 

När hon inte svimmar i mattes knä

Eller får en bit paprika från kylen

Efter fikaa, middag och mycket ljugande så hemåt det bar. Björn följde oss en bit på väg, till Falköping, därifrån blev det småvägar hem.

 

När vi kom hem och skulle köra in i garaget, så var det några kamrater som varit där och jävlats med oss. De hade stängt garaget och gömt nyckeln……. Vi hittade densamma i hängrännan. Vi viet ju dessutom vilka de var, för de ringde oss när vi var på tur 😉

Om söndagen bar det av tillsammans med Kenneth till Sjötorp, där var det lite fikastopp….

Vidare på DÅLIGA småvägar till Forsvik och en koll vid slussen

Inget som jag vill hålla på med, men det är säkert gött för de som tycker om lugnet på vattnet.

Väl hemma igen så blev det en kall på altanen, och i morgon kallar arbetet igen.

Må gott!

Klart slut- får Skat-Ann (som är uppgraderat till Rugguggla)

Jag skrev ju igår att jag skulle berätta om vad som hände föregående helg, när Olle var på hojtur med sin bror. Vad hittade jag på då???? Jo jag uppgraderade mej vad gäller hoj. Hittar ju alltid på några dumheter när gubben är borta (då dansar jag på bordet) 😉 😉  Detta har jag gått och värkt på länge. Hade två val, antingen sluta att åka hoj eller så skaffa något annat, då körställningen blev för jobbig för min värkande lekamen.

Fredag  morgon åker kamrat KP och jag till Växjö och kollade på en trike som jag hade hittat på blocket. KP godkände hojen och affären blev av. Sen hemåt det bär.  KP var snäll och körde denna hem,  jag hade inte fixat 30 mil  på en ”okänd hoj” och dessutom så jag provkör inte offentligt, då vill jag vara själv.

Blev en liten halvhalt utmed vägkanten

Här stannade vi till i Axvall för att prata med Sissi som dessutom skulle hämta sin sambo KP på Kullen så jag slapp att köra honom tillbaka. Trevliga vänner har vi 😉

Olle visste inget 😉 Jag skickade ett MMS till honom när den parkerats i garaget, med en förklaring,  det är lite trångt i garaget just nu, men jag löser detta innan du kommer hem.

På lördagen så körde jag den själv, tog en tur på 8 mil och lärde ”känna hojen” liten omställning från att ha fotkoppling och handväxel, till handkoppling och fotväxel, men det gick utan några som helst problem. Ett par risers för att få styret lite närmare mej ska införskaffas och även backspeglar till båda sidorna.

Det känns väldigt, väldigt bra, med denna, lättkörd och jag kliver av utan att ”stappla av” utan helvetesvärk i vänsterbenet. Att sen bror min ler mot mej ovan molnen, det vet jag att han gör, för det var hans önskedröm att syrran skulle köra HD, vilket hon gör nu. Denna händelserika dag skulle jag gärna velat dela med bror min. Saknar honom men han är med mej på våra turer.

Min gamla hoj är nu till salu så vet någon, någon som är intresserad så är det bara att höra av sej 😉

Over and out från Skoghall

 

Det var ett tag sedan det berättades något här. Har hänt en hel del, Olle har varit på Åland med sin bror och hojat, jag hittade på lite annat som jag kommer att berätta om en annan dag.

Men det jag ska skriva om nu är den hör helgen och ÖS-träffen. ÖS-träffen är en FN-veteranträff och eftersom jag halkat ordentligt på det berömda bananskalet vad gäller FN-veteraner, så var det en order från övriga i styrelsen och styrgruppen – DU KOMMER TILL ÖS. Ja valfrihet var lika med noll alltså. Vi packade bilen med diverse grejer som kanske kunde avyttras på denna, den 23 i ordningen.

Strax innan Mullsjö så fick vi denna framför oss. Observera den avsågade hagelbössan i bakrutan.

Anlände till VRR:s camp vid 12.30 på fredagen, en del kom redan på torsdagen och några anlände efter oss.

Jocke är nasare just nu

Martin och hans äldste son, en underbar kille som verkligen hjälpte till med ALLT. Sträck på dej Max, du är en ny generation av VRR, där faller nog även QM:s son in också som hjälpte till med det mesta också, oförskämt trevlig var denne unge man.

Det är tur att man inte kan skratta ihjäl sej, denne man, Hasse, var totalt sanslös och han bjussade verkligen på sej själv och sina historier.

Hasse och QM har varit på utlandsuppdrag samtidigt, så QM var van 😉

 

Många åkte hoj till träffen och det fanns många fina hojar.

Här fortsätter herrarna att gnabbas.

Grillen skulle tändas och vissa problem uppstår.

Å där slocknade grillen igen, Jocke försöker att starta igen

På lördagen vid lunchtid så vaknade den här mannen. Under hans frukost så uppfanns en ny ÖS-smootihe  Ostmacka med whisky och Cola, mixas väl och intages, innehåller nog hela kostcirkeln.

Kul att träffa människor i verkligheten, efter att bara ha pratat via datorer.

Bilen styrdes hemåt vid lunchtid. Vi lämnar ÖS-träffen i ÖS-regn.

Tack alla vänner för ett trevligt dygn, Ett särskilt tack till QM för sovplatsen i Bunkern. Längtar tills vi ses nästa gång.

Vid hemkomst så dog vi i var sin soffa ett par timmar, ganska trötta och ont i magen efter allt garvande.

Söndagen så blev det en fin hojtur.

Ta det lugnt där ute!!!! Klart slut från Skoghall